mannen i den vita hatten

man blir liksom lite deppig av att lyssna på kent. Jag vet liksom inte vad det är. Bara allt liksom. Fint men sorgligt. Å andra sidan är den bästa musiken den lite sorgliga. Samma sak med film, det tar mest..

Funtar på att kalasa på ett äpple, eller så gör jag det imorgon.. beslutsångest.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0